boosta

Kyrkstigen som börjar vid Eds kyrka i Uppplands-Väsby kommun, följer Edssjöns västra strand strax söder om kyrkan. Kungs- eller runostigen som den också benämnts genom tiden, var en landsväg mellan den dåtida handels- och omlastningsplatsen, som förmodligen började användas under vikingatiden och senare som stig till kyrkan.

Mer att läsa på Wikipedia med sökord Kyrkostigen i Ed.

I tisdags promenerade vi på den nylagda pilgrimsvägen, ett avsnitt på Ingegerdsleden mellan Uppsala och Stockholm. Det finns sittbänkar längsmed stigen att slå sig ner på. Vi vände vid det idylliska torpet Hjältartorp den här gången.

Med tanke på att det var en förhistorisk ridväg vi gick på, och det passerade två ryttarinnor på hästrygg, får man en återkoppling till historien i närtid. En medelålders man prövade fiskelyckan med kastspö och bergcykeln lutad mot en bänk intill. 

Stigen passerar runstenen U 112. Ett flyttblock med runskrift på båda sidor som har en del att säga om vikingarnas resvanor. Vad jag kan förstå återvände stormannen Ragnvald helskinnad hem till gården från tjänstgöringen vid livgardet i Miklagård.

Stannade till i Karby utanför Täby i lördags för att kika närmare på runstenarna som står tillgängliga för beskådan på bekvämt gångavstånd intill den smala kurviga Frestavägen.

Regnet hängde över oss, så det blev en snabbvisit och luften kändes kylig.

Det som slår mig varje gång är att många av vikingarna var beresta, här nämns en man som fick sätta livet till i Grekland. Det finns fler runstenar i närområdet, men det är svårt att stanna till vid vägkanten om man inte drar sig för att gå ett stycke längsmed vägrenen. Bilder från lördagen.

Besökte Runriket i det runtäta Vallentuna kommun och Täby mot eftermiddagen, ingen trevlig dag direkt med regnet hängande över oss i kallblåsten. Har besökt Järnålderns Fällbro tidigare och kikat på runhällen i Täby socken. Den är fortfarande inte rengjord och ristningarna är svåra att se. Dessutom var stenhällen regnvåt.

Vad man kan läsa av informationen upptäcktes ristningarna så pass sent som 1946. På skylten vid runhällen läser man namninskrifterna på "Vig och Otrygg och Balle", men på den stora informationsskylten har namnet Otrygg fått stavningen Utrygg. Tvärr kunde jag inte titta närmare på den inristade figuren som ibland benäms som den äldsta avbildade Täbybon. En annan tolkning är att bilden föreställer en Kristusgestalt.

Stannade till vid Granbyhällen utanför Vallentuna i det för dagen småkyliga vädret på eftermiddagen, ett spontanryck kan man säga, det var inget som var planerat.

Fick ett intressant samtal med markägarparet som vårdar kulturarvet och som nyligen hade gallrat fornminnesområdet från sly.

Intresset för vårt historiska kulturarv är större än man kan ana, det har varit uppåt två tusen besökare i området under säsongen, men i dag var det bara jag och kompisen som var där. Förutom fornminnesområdet är det kulturlandskapet kring Markim och Orkesta i stort som lockar turister och "Hökeriet" vid Granby Gård med sommarkafé. www.hokeriet.se 

Bilderna på runstenarna och informationstavlan får tala för sig, den som vill kan klicka på bilden för att få mer kunskap och inspiration att ta reda på mer.

Jag tycker att de inristade namnen i runstenarna är intressanta, många är fortfarande aktuella. Och så finns självklart tron på Gud med i bilden nu som under vikingatid.

Var ut till naturreservatet Angarnssjön i eftermiddags som ligger utanför Vallentuna, den runstenstätaste kommunen i landet för övrigt. Det händer att jag besöker Örstaristningen, alltså en hällristning som gjordes sannorlikt under bronsåldern 1800-500 före Kristus, nu när vädret tillåter.  - Bilder från idag. Klicka på bilden så får du texten förstorad på skylten.