Fick håret klippt i eftermiddags, hos syrianerna, de med stora svarta skägg. Alltså inte syrier från Syrien, man gör åtskillnad mellan syrier som vanligtvis är muslimer och syrianer som är bekännande kristna och det är viktigt för deras identitet. 150 kronor kostade hårklippningen, lägre än så kan man nog inte komma undan med ett gott resultat.
Rodnaden i högerfoten kring fotknölen börjar läkas, ringde blodcentalen och ställde in plasmagivningen på fredag förmiddag just därför. Jag hade ringt återbud ändå. Det är samma ersättning som vid vanlig blodgivning men mer påfrestade för kroppen att lämna plasma, så det får vara. Det blir vanlig blodgivning framöver, de dagsaktuella staplarna för blodnivåerna ser välfyllda ut just nu för min blodgrupp, så jag väntar.
Det gick att få en tid i dag vid halvtio för plasmagivning på Blodcentralen i Uppsala, Akademiska, trots att jag inte hade bokat upp mig innan, och hann i tid. Plasmagivare fyller i ett särskilt parkeringstillstånd som gäller i två timmar, och därmed var mina funderingar kring avgiftsfällor ur världen.
Den vanliga rosa papperslappen gäller i sextio minuter, och hade stressat besöket tidsmässigt då plasmagivning tar längre tid. Förutom att proceduren är mer tidskrävande än vanlig blodgivning, förlorar kroppen värme och jag frös i perioder. Och så är det vätskeförlusten som ska kompenseras under dagen, men slipper samtidigt de tråkiga järntabletterna.
För närvarade finns det 64 plasmadonatorer registrerade på Akademiska sjukhuset, vilket är en mycket liten grupp för ett så stort sjukhus. För att donera plasma skall man förutom god hälsa, bära blodgrupperna AB+ som utgör 5% av den svenska befolknigen och AB- med bara 1%. Och så är det bara män som får donera. Ska vi gissa på att tre procent kan bli plasmagivare här i landet. Fick en tid inbokad i december, beroende på förkylningar och annat som kan ställa till det.
Ringde blodcentralen idag och fick veta att det är tidsbokning som gäller för plasmadonation. Eftersom landstingen säljer blodplasma till läkemedelsindustrin för ett antal miljoner kronor varje år, är det viktigt att vi som blodgivare får en adekvat reseersättning för prestationen. Blodet är inget annat än en sälj- och köpvara som så mycket annat. Två rabattcheckar på femtio kronor är det gällande marknadsvärdet på den livsviktiga plasman som räddar våra medmänniskors liv, tycker politikerna i Uppsala län, men generositeten varierar från län till annat.
Man kan fråga sig hur många av våra folkvalda politiker och toppchefer inom läkemedelsindustrin som lämnar blod.
Fick meddelande igår igen om att blodet jag tappade i torsdags har kommit till nytta för en patient. Men inte lika överraskad som vid det förra tillfället den femte maj i år. Det blir som ett kvitto på att jag i mina år har hälsa nog att fortfarande kunna donera, jag är tacksam. Eftersom det är samma meddelanden som skickas ut lägger jag ut det från i maj i bild.
Att donera blod är ingen bra affär, rent ekonomiskt förlorar jag varje gång i resekostnader och fick den här gången en biobiljett med ett värde på en hundralapp ungefär beroende på vilken biofilm man väljer.
I det kapitalistiska köp- och säljsamhället passar inte blodgivarsystemet så bra in. Vi ska tjäna pengar på allt och alla, samtidigt som politikerna snålar in på blodcentralernas tillgänglighet. Se bara i Stockholms län där det bara finns fasta blodcentraler innanför tullarna. Blodtappen i Danderyd lades ner för inte så länge sedan, och man kan bara drömma om att de snåla borgerliga allianspolitikerna i länet skulle öppna en blodtapp på Karolinska. De kan ju alltid kalla oss för hjältar, och ett tack kostar ju inget.
Blodbussarna kommer och går, de ställs in när de passar liksom angörings- och tidpunkterna. Det är vi blodgivare som ska anpassa oss till blodbussarnas tider och inte tvärt om. Vid fasta blodtappar är det jag som givare som avgör när det passar och mer på mina villkor.
Som plasma- och trombocytgivare gäller tidsbokning på blodcentralerna och kan inte göras på bussarna. Man får också en något högre ekonomisk kompensation då processen är mer tidskrävande.
Jag ska prova på med att ge plasma framöver och återkommer om hur det går.
Besökte blodcentralen i Uppsala nu ikväll för att tappa blod några timmar innan stängningsdags klockan åtta. Fick ett meddelande redan i slutet av juli via e-post att det är dags igen. Jag brukar gå in emellanåt och kika på hur staplarna ser ut för dagen med blodtillgången på AB+. Den är låg just nu så jag åkte in. https://geblod.nu
Den blodgrupp som jag har kan bara ge till min blodgrupp, men plasman däremot är det mer efterfrågan på och blev tillfrågad om jag ville bli plasmagivare. Det är enbart män med blodgruppen AB som får ge plasma numera, så tillgången är mycket begränsad. Blodgruppen är dessutom ovanlig med 5 procent som bär AB+ och 1 procent AB- i landet.
Fick uppgift om att jag kunde donera plasma med två veckors mellanrum, men i brochyren står det efter en månad.
Det som är bra med plasmadonation är att jag får tillbaka mina blodkroppar direkt och förlorar därmed inget järn och slipper alltså ta järntabletter efteråt. Ett litet första hjälpen kit och en biobiljett valde jag ut idag.